Tilltal

Sov länge och har därefter inte gjort mycket som är värt att minnas. Ännu en dag utan regnbåge. Färglös så det förslår.

Lyssnar på Pergolesis underbara Stabat Mater och minns hur drabbad jag blev av verket när jag för första gången hörde det. Känslan sitter fortfarande kvar. Cuius animam gementem contristatam et dolentem pertransivit gladius - Hon vars suckande, dystra och smärtande själ genomträngts av svärdet.

Nu är natten här och jag lyser upp av både text och musik som orkestern, sopranen och alten förmedlar. Fac, ut ardeat cor meum, in amando Cristum Deum ut sibi complaceam . Så vackert, vilken lovsång.

Sent har jag fått några ord på plats, det gäller ju att veta sin plats.