Tilltal

Sitter här bredvid mig själv och stjäler tankar medan Van Morrison uttrycksfullt snedsjunger You Don’t Pull No Punches, But You Don’t Push the River. Kan han, kan jag.

Tyvärr kan jag i kväll inte publicera någon bild på min aftonsoutfit. Ledsen.

Vinet får mig att minnas Claes Andersson, han som skrev:  

Vänskapens språk är tålmodigt och mjukt
som vatten
Orden kan vara höga ljusa rum
och vi bor här
"Ett liv utan vänskap är nästan inget liv"
Drömmarna är vårt gemensamma fönster
mot morgondagens märg
Vi är verkliga
Vi tillhör oss
När jag läse i tidningen
att en vän dött i hög ålder
tittar en snedögd parvel
med fullständig tillit upp på mig
under stolen
Jordsmaken i munnen skrämmer mig inte längre

Annars är det röda vinet lika välsmakande som livet är bittert och värt att leva.